FasterBlitzen "Nova" 1 år!!

Min danska skönhet har i dagarna fyllt ett år!! Minns ju ännu när jag fick valpbesked från Danmark, hur överlycklig jag blev när jag så länge letat efter en valp. Under min valpsökartid blev jag ett tag desperat och var beredd att ta vilken valp som helst...men vilken tur att jag orkade vänta! Och vilken tur att jag gjorde besväret att åka ända till Danmark för att hämta hem världens bästaste och finaste valp!! Bilderna talar ju för sig själv...

Nova hemma i Danmark där Nanna föder upp Kooikerhondje och Nannas mamma Anne Klok föder upp collies

foto: Nanna Klok Ankersen

Nova 9 veckor

Nova 1 år

R.I.P Demi

Taimitarhan Eulaalia "Demi" 24.3.04 - 9.11.15

Demi kom till mig som min första renrasiga hund och vi sprang på både utställningar och agilitytävlingar. Hon var så levnadsglad och älskade människor och mat. Men hon hade dåliga höfter och fick symptom på artros. När vi då hade barn i krypåldern insåg vi att detta inte var en hållbar situation och hon fick flytta till ett underbart hem i grannbyn Nedervetil och vi hade möjlighet att hälsa på så ofta vi kunde. Demi var ett matvrak utan dess like och glufsade i sig maten fortare än man hann blinka. Så den dagen Demi inte äter, då är hon sjuk. Och nu kom då den dagen när hon slutade äta och veterinären konstaterade att hon hade grav njursvikt och att det inte fanns mera att göra. Gladare och mera människoälskande sheltie får man leta efter. Vi minns dej med värme och saknad.

En video tillägnad Demi när hon ännu var ung och frisk. 

Ursäkta formatet...ett testing testing när jag skulle lära mig göra egna videor till Youtube

  

Seinäjoki INT 24.10-15

Börjar inse varför det blir så långt mellan en händelse och blogginlägg: jag har ju inga fotografier att visa...känns lite torrt att skriva om man inte har bildbevis. Har ingen höjdarkamera och dessvärre inte intresse för att en bättre kamera skulle vara värd att köpa...och hade jag en bra kamera skulle jag vara för lat för att ta den med.

Men med eller utan kamera for jag, min mamma, yngsta dottern Agnes och Nova till Seinäjoki på internationell utställning. Detta var Novas första inomhusutställning och det var nog lite obehagligt tyckte Nova. Men hon fick vara i sin bur under transporten till ringen och därefter gick det ganska bra och hon kunde slappna av trots trångt runt ringen. 7 kooikrar var anmälda. Som domare fungerade Astrid Lundava från Estland. Hon dömde hundarna på marken trots att kooikern är ganska liten ras. Nova tyckte hon var lite för direkt "på" och ryggade tillbaka. Nova fick bedömningen EXC/ERI/EXL (vet inte riktigt vilket språk jag ska skriva på..) och placerade sig som andra i juniorklassen.

Riittävä luustoinen, keskikoloisesta pienempi narttu. Saisi olla itsevarmempi. Riittävän vankka pää. Elegantti kaula. Hyvä selkälinja. Hieman suora edestä, hyvin kulmautunut takaa. Liikkuu riittävän tasapainoisesti.

Nova snusade väldigt mycket på mattan och jag började då ångra att vi inte varit på några utställningsträning den senaste tiden. Så nu inför Helsingforsutställningen så försöker vi vara varje vecka för att Nova ska bli van att igen bli hanterad av främlingar. Bara 3 veckor kvar...

Vi hade en köldknäpp i slutet av oktober så vinterpälsen kom fram...

...men nu är det nog bara regnkläder som behövs. Vill ha snö!!!

Motivation är A och O

...inom hunderiet. Men ibland tar det en stund innan man hittar den rätta motivations"redskapet". När jag började träna agility med Demi på 2005 hörde det till att man motiverade med godis, som självklart skulle komma direkt hur handen. För hunden skulle ju lära sig att följa handen. Tack och lov har tiderna förändrats. I dagens agility är det små marginalen i täten och att då ha en hund som följer handen ställer stora krav på förarens spänst och kondition =)

Så när jag började träning med Tiki började jag direkt motivera med leksak. Och han går verkligen igång på leksaker, att träna in slalom var rena barnleken med en hund som hade sådant drive framåt.

Självklart hade jag hoppats på samma resultat med Nova men tyvärr är hennes leksaksintresse ganska svagt medan hon kan göra vad som helst för en korvbit. Så när jag kom igång med slalomträningen igen, efter vårt bakslag, så försökte jag med att kasta bollen åt henne. Det fungerade några gånger men tillslut sprang hon inte efter den mera. 

Men NU, har jag märkt att godis går att använda och du utan att kasta godis framåt, utan jag "kastar" mig själv framåt. Så¨fort hon tar sig igenom porten hoppar/springer jag glatt framåt. Och det är så roligt att se hennes drive framåt, när hon ser att vi är påväg mot de orangea käpparna springer hon fram och tar dem. Lyckan är total =) Vi har nu 2 portar som hon klarar av från NÄSTAN alla håll =) Mycket lovande och hoppas det fortsätter i samma takt.

Lägger upp videon där jag får min inspiration ifrån

Och bara för att tillägga, vi hårdtränar inte, utan ser slalomträningen som ett roligt trick att lära in. Att vi har halva jobbet gjort inom nybörjaragility är ju bara ett plus

Bakslag

Man borde ju veta att framgång inte kan komma utan bakslag, men 

likväl är det irriterande. Nu har ju Nova och jag inte kommit så långt i vår träning att vi inte behöver hoppa så många steg bakåt. Ämnet, ifall någon funderar, är alltså agility. Efter att jag analyserat min träning med Tiki kan jag vara arg på mig själv som inte tog tag i problem när de dök upp. Som dethär med stressen, på vår första tävling upplevde jag första gången att han var helt blockerad, vilket han inte varit på träning. Tog jag tag i problemet? Nej, lite klickerträning hade jag på nån inofficiell tävling men i övrigt gjorde jag ingenting. När jag istället skulle ha behövt ta tävlingspaus tills problemet var hanterbart, men det var då så viktigt att tävla att jag blundade för problemet och tänkte att det säkert löser sig av sig själv när vi fått in tävlingsvanan... Det tog månader(/år) innan jag hittade de rätta rutinerna inför våra tävlingar, men ändå kunde resultatet vara helt olika.

Mitt pyttelilla bakslag handlar denna gång om slalom. Jag borde ju veta bättre än att tro att jag kan göra min egna variant av en väl utarbetad och genomtänkt metod. Jag använder Susan Garretts metod 2&2weaves. Men istället för att följa metoden till punkt och pricka så fick jag inse att när vi hade 3 portar och la dem lite på sned hade Nova ingen aning om vad jag var ute efter. Så idag har jag har jag gått och varit lite småsur, på mig själv förstås, imorgon pausar vi och kanske nästa vecka tar vi nya tag med bara en port. Tillbaks till ruta ett med andra ord..och denna gång ska jag göra som det är tänkt

Jag vet...i-lands problem...

Finlands gröna guld

När jag var till Danmark i januari för att hämta hem Nova beundrade jag den fina naturen men kunde inte riktigt sätta fingret på varför det såg så annorlunda och "exotiskt" ut tills jag insåg: Skogen fattades =) För Finland består ju till största del av skog, vårt gröna guld. Skulle gärna vilja bjuda hit mina danska vänner enkom för att visa naturen. Här är vårt hus snett uppifrån sett, där bara en liten del av skogen syns

Nu på hösten bjuder skogen på mycket trevliga stunder. Att bara njuta av höstfärgerna ger ro i själen. Men skogen bjuder ju även på den bästa friskhetsmedicinen som finns dvs BÄR!! Jag vet inte om det har med åldern att göra men nu ska det plockas både lingon och blåbär (som jag hatade när jag var ung...) Och tillsammans med Tiki och Nova får vi en kväll i skogen. Och det är inte bara jag som tycker om bär...hundarna äter mer än gärna så ibland gäller först till kvarn.

Borde plocka ännu 30 liter lingon till, så jag klarar mig till nästa höst...så det blir nog några vändor till skogen ännu.

Löptid och första sertet

Förra onsdagen 2.9 blev Nova en ung dam genom att hon började löpa. Trodde först inte att det kunde stämma eftersom Tiki inte brydde sig det minsta. Men redan dagen efter och ända sen dess har det varit full action hos oss ;) Fördelen med att ha en en kastrerad hane hemma är ju att jag nu kan följa med när Nova är mera med på noterna och flyttar svansen, för att lättare kunna beräkna när en eventuell parning skulle bli aktuell. Men innan jag ens tänker i valptankar blir det ju hälsoundersökning i början av nästa år. Bilden visar hur trött man kan bli efter fysisk aktivitet...

I lördags packade jag bilen och for till Äänekoski på Novas första officiella utställning. Vägen dit bestod mest av hällregn och jag som inte ens packat ner ett paraply...men i Äänekoski lyste solen. Domare var Tarja Hovila som är en framgångsrik uppfödare av engelsk springerspaniel. Vid ringside blev jag lite nervös när jag följde med bedömningen av de 11 lagotto som var före oss, av 11 fick endast en SA/CK (sertifikatkvalitet). Men vi gick stolt in i ringen och direkt fick vi positiv respons när hon sa att Nova var otroligt vacker trots att hon bara är 9 månader. Hon klämde och kände och Nova reagerade inte det minsta på domaren (YES!!) Efteråt sa hon att hon ogärna ger SA åt juniorer men att här kan hon inte låta bli för hon är så komplett redan nu!! Så vi fick ERI, SA och eftersom vi var enda i rasen blev vi bäst i rasen och fick självklart vårt första SERT!! Jag blev så glad att jag kramade om domaren (får man göra så har jag tänkt efteråt??)

Dedömningen lyder:
Tem(??) ikäisekseen eritt. hyvin kehittynyt jun. narttu, erinom. tyyppiä, hyvät mittasuhteet, kaunis muotoinen fem. pää. Miellyttävä lempeä ilme. Kaunis kaula & ylälinja, hieman lyhyt, pysty olkavarsi. Hyvä takaosa. Ikäisekseen erinom. runko. Sopiva luusto, oikea, as häntä. Kaunis turkki, oikeaa laatua. Vapaat kauniit liikkeet. Miellyttävä käytös, esiintyy kauniisti

Tiki hade ju aldrig nån framgång i utställningsringen så detta var ju första gången "jag" blev BIR vilket betyder att vi skulle delta i gruppfinalerna. Jag hade ju tagit detta med lite i beräkningarna, därför hade barnen fått lämna hemma och jag bara tagit min mamma med som sällskap. För det blir fort en lång dag. Och strax innan gruppfinalen skulle börja hann regnmolnen ifatt oss och himlen öppnade sig. Men vad gjorde det, vi hade ju vunnit första sertet =) Jag blev förvånad att Nova sprang så bra i gruppfinalen, för det första har vi egentlign inte sprungit så mycket tillsammans med andra hundar, och framför allt inte så tätt som man måste stå i stora ringen. Och för det andra blev det blött, men det tog Nova ingen notis om. En lyckad dag och än en gång tackar jag Nanna för denna fantastiska och vackra hund. Nu blir det Seinäjoki i oktober som nästa utställning.

Ursäkta bildkvaliten...

Ylivieska KV

Bättre sent än aldrig =)

Det är ju en stund sen 18.7 men vill ändå ha skriftligt minne från Novas tredje utställning.

Eftersom Nova var rädd för domaren i Uleåborg var det mitt största orosmoment. Under veckan hade jag fått "experthjälp" av otroligt kunniga och duktiga Mikaela. Hanteringsträningarna gick bättre men framför allt fick jag tipset av att ha Nova i buren ända tills vi kom fram till vår ring för att hon inte ska bli skrämd och stressad när man ska visa vaccinationsintygen. Och det gjorde jag och det var en helt annan hund. När vi väntade på vår tur var hon alert och hade gärna hälsat på alla som kom förbi.

Domare var Annaliisa Heikkinen. När Nova stod på bordet och domaren  kände igenom henne stod hon snällt stilla, jag var sedan så lättad att jag lämnade och stå vid bordet fast domaren sa åt oss att gå i en triangel, men domaren skrattade bara och sa att triangeln blir lite liten om jag ska göra den på bordet =)

Kritiken löd:

Hyvä tyypi ?? narttupentu. Jolla hyvä pää ja ilme. Hyvä korva.

Vois olla paremmin kulm. edestä ja takan. hyvät suorat eturajat

Riittävä runko. Hyvä turkinlaatu, hyvä väri

voisi esintyä ryhdikkämmin

resultat HP och BIR-valp

Eftersom jag var så nöjd att domarhanteringen gick så bra slappnade jag av vilket resulterade i att jag inte tänkte hur jag sprang, det vill säga i en alldeles för liten triangel så domaren upplevde att hon inte fick upp nån riktig trav, men  vi fick ju hederspris och domarens kommentar efteråt var att hon föredrar kooikrar som är lite mindre...och då är Nova inte i största laget. Nöjda och glada för vi hem. Nästa gång är i juniorklass

Uleåborg INT 11-12.7

Då kom äntligen dagen jag väntat på sååå länge, Novas första utställning! 

Det blev en barnvänlig start (dvs ingen uppstigning i ottan när man skall ha familjen med) vi var på plats i Uleåborg kl.12. 4 kooikers var anmälda och Nova var ända valpen. Som domare fungerade Juha Palosaari, Finland. Sen var det bara att vänta eftersom cavaliererna som var före oss var kraftigt försenade. Till sist fick vi äntra ringen, Nova var lite rädd för domaren men fullt hanterbar och tandvisningen gick fint. Mycket dofter i gräset men däremellan sprang hon riktigt fint. Resultatet blev HP och BIR-valp med fin kritik!

Hyvät mittasuhteet. Lupaava päänmalli. Hyvä kaula ja riittävä etuosa. Erinom. vankka runko ikäisekseen. Hyvä takaosan rakenne. Hienot korvat. Hyvät värit. Hyvä häntä. Erinom. sivuliikkeet

och fritt översatt till svenska

Bra proportioner. Lovande huvud. Bra hals och tillräcklig front. Utmärkt fast bål för åldern. Bra byggd bakdel. Fina öron. Bra färg. Bra svans. Utmärkta sidorörelser

Jag glömde ta bild i stundens hetta så det blev en från hotellets balkong istället

Söndag var en ny dag med nya möjligheter. Vår bedömning startade inte förrän kl.12 så jag och barnen hann med ett morgondopp i hotellets bassäng. Vi förenade utställningen med familjesemester så det blev hotell Eden för att barnen också skulle ha roligt och inte bara mamma.

På söndag hette domaren Zlatko Jojkic från Serbien. 3 kooiker var anmäld och Nova var igen ensam i valpklassen. Denna gång dömdes hundarna på marken istället för på bordet som igår. Och när domaren böjde sig ner blev Nova rädd och bara drog sig undan, men när hon kom upp i min famn gick tandvisningen bra och hon orkade stå fint så domaren hann känna ordentligt igenom henne. Även nu vick hon HP (hederspris) för han sa att skygghet ändå hör till rasen och hon är ju så ung ännu, han gav tips om hur jag ska träna osv, mycket trevlig domare!! Och kritiken var fin igen!

Excellent development for the age. Very typical head. Correct bite, correct earsetting. Very good topline. Well developed chest for age. Correct angulation in front an rear. Moving correctly with lots of energy. Excellent temperament. Good quality of coat for this age

Jag tror att denna skygghet beror på att situationen var så ny med mycket folk och många hundar. Men jag har tagit min goda vän M till hjälp för tips och råd hur vi ska träna. Så tack ännu en gång M, dina tips är ovärdeliga!!

Jag är så nöjd och glad över min smukke lille pige <3

Match Show

Igår ordnade Kokkolanseudun eläinsuojeluyhdistys/Karlebynejdens djurskyddsförening en inofficiell utställning, match show i centrala Kokkkola i strålande solsken. Flickorna hade övat varje dag i en veckas tid inför deras medverkan i barn och hund tävlingen. Det blev ingen placering denna gång men flickorna var mer än nöjda. Gladast blev de över sina medaljer och såpbubblorna. Och de tyckte det var roligt, det är ju huvudsaken.  

Sen blev det att rusa hemåt för att infinna sig i grannstaden Jakobstad och fira Ankis landslagsplats med tårta och bubbel. Men mycket givande kväll tillsammans med vänner som orkar prata hund en hel kväll =) 

Att känna en kändis

Jag har alltid varit svag för kändisar. Och med kändisar menar jag inte skådisar, för dem känner jag inte igen fast jag ser dom på gatan. Missade i Stockholm nån känd Nyhetsmorgon-programledare som mitt rese-sällskap inte kunde förstå hur jag missade eftersom han kom ju rakt emot oss... 

Nej jag talar hund-personligheter. När det ordnades Agi-rotu i Vörå för flera år sen blev jag alldeles knäsvag när jag såg Jari Suomalainen (VM-guldmedaljör med sin kooiker Frodo) Alla har vi våra svagheter ;)

NU har vår alldeles egna (tidigare nämnda) Anki visat framfötterna igen, denna gång i vm-uttagningarna och tog en fjärde placering och får därmed representera Finland både på Nordiska mästerskapen som ordnas i Åbo i augusti och VM i Italien. Denna text är lånad från jkfs hemsida

Anki Molander och dvärgpudeln FI AVA, FI AVA-H, TK1 InWhite Love Twister ”Wii” knep vid landslagsuttagningarna i Jyväskylä 27.-28.6.2015 en fin fjärde placering i mini-hundarnas klass och blev därmed uttagna att representera Finland vid Nordiska Mästerskapen i Åbo 15.-16.8 samt vid Världsmästerskapen i Bologna, Italien 8.-11.10.

Anki har under många år gjort ett långsiktigt och bra arbete med sina hundar, börjandes med mellanpudeln FIN AVA Nänsy och tillsammans med Wii gavs lön för mödan i form av en landslagsplats. Vid årets uttagningstävlingar kämpade 142 mini-hundar om de åtråvärda platserna i landslaget.

Vid Nordiska Mästerskapen tävlar Anki och Wii både individuellt och i lag och vid Världsmästerskapen representerar ekipaget Finland i lagtävlingen.

Ett stort grattis till Anki och Wii för landslaguppdraget!

Så nu får jag säga att jag känner en kändis =)

Jag håller alla tummar och tassar och följer självklart med på livestream!

Sommar och sol

Att simma har man ju hört är bra motion för både två- och fyrbent därför har vi inlett badsäsongen nu. Jag och flickorna tog vår första simtur på midsommaraftonen och döm av min förvåning när Nova rusade rakt ut i vattnet och simmade!! Rasen är ju en vattenhund men hon verkade också bli förvånad vad hon gjorde för hon gick inte ut i vattnet igen. När vi även igår for till vår lilla sandgräv simmade hon flera gånger.

Tiki "lärde" sig att simma förra sommaren, rättare sagt han lärde sig tycka om att simma. Och nu kan han inte gå förbi ett dike utan att blöta ner fötterna. Men jag är nöjd, för bättre fyssträning kan hundarna inte få!! Nu ska vi bara hoppas på en solig och varm sommar så är alla två- och fyrbenta i denna familj i topptrim till hösten =)

Nova fyller utställningsålder

Igår blev Nova 7 månader och utställningskarriären kan börja. Novas strategiska mått är 37 cm i mankhöjd och vågen visar 8,5kg. Riktigt passlit...tror jag. Lite bilder från gårdagens länk

Önskar härmed en trevlig midsommar!!

Livestream

En helt underbar uppfinning om ni frågar mig!

I helgen har årets stora agility-happening pågått i Uleåborg, nämligen årets finska mästerskap i agility! Jag har själv deltagit en gång i lagtävling med Demi 2008. Året efter var hon kvalificerad att delta individuellt men då började hennes höftproblem och det blev aldrig något FM för oss. Tiki var aldrig kvalificerad. 

Jag har hållit paus från agilityn i över 2 år och med baby i huset har det varit skönt att inte ha så mycket program, för agility tar mycket tid. Men nu fick jag sån svår abstinens, ååh vad jag saknar tävlandet!!! Att sitta vid ring-side och titta på ekipage, vara nervös för att det snart er vår tur, att analysera vad som gick fel och framför allt:

att få glädjas över framgång!! 

Och jag hade nog gett vad som helst för att få närvara när min egen förening JKF (Jakobstadsnejdens kennelförening) tog BRONS i lagtävlingen för medi-hundar!! 63 lag deltog från hela Finland så att vara tredje bästa lag i landet är ingen dålig bedrift!!

Föreningskompisen Anki låg 6:a inför finlabana (en riktig rysare att sitta hemma och titta) Och de hade kunnat nå topplacering om inte ett hinder tagits fel väg. Det hänger på så lite!! 

Föreningen i grannstaden fick ett individuellt guld i mediklassen, Onnea Jonna!! Det visar att 

Österbotten levererar!!

Inför utställning

Igår var vi till Kokkola på utställningsträning, bland många andra. Dessa träningar är mycket bra för hunden men ibland skulle jag önska lite mera feedback på min egen handling. Rör sig hunden bättre när jag går eller springer? Står hunden i rätt balans? Såna saker jag själv inte ser...om  jag inte tränar inför en spegel. En vacker dag vill jag gärna delta i Gerard O´sheas föreläsning för att lära mig mer. Nova är ändå ganska lätt att visa fram jämfört med Tiki, han ville helst springa före mig men eftersom han ofta sprang med för snabba steg ville jag få honom i en position strax bakom mig, det lyckades sådär...tack vara M fick vi en bedömning där det stod : väl visad =) 

Om bara 6 veckor är det Novas första utställning. Det är alltid så spännande att börja på ny kula, dvs ny oprövad hund. Nova är anmäld till:

Oulu 11.7 Valpklass

Oulu 12.7 Valpklass

Ylivieska 18.7 Valpklass

Jag sa till mig själv innan vi tog Nova att nästa hund får ta det lugnt med både utställning och agility tills hon har vuxit till sig, men när man väl ha sin valp är det omöjligt att bara sitta hemma och vänta tills hon växer till sig, ut på tävlingsbanan bara. 

Lite träningsbilder

På bilden är Nova nästan 6 månader och 35,5cm i mankhöjd. Idealhöjden är 38cm för en tik och sedan korten togs har hon nog växt lite. Tiki är 37,5 cm så han är en bra måttstock för Nova är inte så förtjust i att låta sig mätas, innan jag fick resultatet 35,5 så fick jag ett mått på 33cm, det vore ett bra agilitymått enligt mig =)

Nya tider

Efter en paus på 3 år tycker jag det är dags att starta bloggandet igen. Bloggintresset kanske blomstrar igen nu när jag har ny hund på uppväxt. Lilla Nova är av rasen kooikerhondje och är uppfödd i Danmark, därifrån hämtade jag hem henne i januari. Shetland sheepdogen Tiki har hunnit bli 6 år och är desvärre pensionerad från agilityn pga skada. Han blev opererad för shelttihäl och efter det blev han inte riktigt återställd. Och för några veckor sedan pensionerades han från utställning också eftersom han kastrerades, så nu får Nova börja löpa bäst hon vill. Mina planer för framtiden är ju att starta en avel efter Nova, men det är ett osäkert kapitel ännu men i januari ska hon hälsoundersökas, efter det vet jag mer.

 

Efter att jag hämtat hem Nova frågade nästan alla om Tiki och Nova kommer överens, och bilden visar ganska tydligt att det gör det