Dit for min 30-års present...

När jag fyllde trettio i augusti fick jag av min man en resa till valfri utställning, inklusive hotell. Och jag visste direkt vart jag ville. Till Kooikerhondje-rasspecialen i Vääksy i juni!! Hotellet var bokat och allt klappat och klart, tills jag kikar i "önskelistan" på jobbet...Eftersom stället där jag ska jobba i sommar, på hemsjukhuset, är en liten enhet med 7 sjukskötare så är det ganska lätta att räkna ut att när tre är på semester och två har önskat ledigt blir det ingen ledig helg för mig inte. Men det kommer fler specialer. Men tur i oturen var att innan jag visste detta med jobbet fick jag meddelande av Novas "hemliga beundrare" som jag stämt träff med på specialutställningen inte kunna komma utan vi har stämt träff på en utställning i Helsingfors i maj istället. Hade varit jobbigt att inhibera träffen endast på grund av jag varit i jobb, men nu kunde ju varkendera komma så det blir en tidigare träff istället, när han nu har ärende till Finland, så behöver jag inte åka utomlands för att träffa honom. Så ingen finländare med andra ord =)

 

Och idag, äntligen, kom svenska kooikertidningen, där jag skrivit ett litet referat från vinnar-utställningen i december. Helt okej, nästa gång ska jag lägga färdigt rubriker så blir det inte så stor överraskning att det inte ser ut som det gjorde när jag skickade in det. Men mitt mål med utställningsreferatet (och jag hoppas det blir fler) är att göra lite reklam för våra fina hundar på denna sidan Bottenviken också. Ett utbyte jag hoppas gynnar rasen.

 

 

 



Kastreringens biverkningar

Orsaken till att jag kastrerade Tiki var ju att inte riskera tjuvparning. Visst har jag ju hört om förändrat beteende, utseende och att de tenderar bli tjocka. Men Tiki som alltid varit mager och liten i maten skulle börja äta såhär bra trodde jag ju inte. Som 2-åring hade jag svårt att få honom över 7 kg, idag väger han nästan 11kg!! Men i och för sig rörs han inte på samma sätt nu som när han var en tävlande agilityhund. Men största skillnaden är nog i pälsen. 

Denna bild ä tagen när Tiki var  nästan 4 år, okastrerad

Och denna är tagen när Tiki är nästan 7 år och kastrerad för nästan ett år sedan

Han poserar ju inte lika fint men nog har han ändrat alltid. Men inga beteendeförändringar har jag märkt och det är jag glad för, för jag vill ha honom kvar som han var.

Så visst har kastrering biverkningar men som med allt annat måste man överväga både för och nackdelar. Denna gång vann fördelarna = inga blandrasvalpar hos oss. Nu bara att ta itu med biverkningarna, kanske Tiki och jag borde banta tillsammans =)

Och på tal om valpar, nu är kennelnamnet in för behandling hos kennelklubben. Så sakta men säkert tar jag steget närmare min egna kennel.

Ny familjemedlem

Denna snygging heter Maricosan´s Rex Orion, kallas Rex och är en omplaceringshund som min mamma och jag (och lilla Agnes) hämtade med tåg från Sjundeå/Kyrkslätt på skottdagen. Min mamma har aldrig haft en egen hund och jag har flera gånger erbjudit mina "pensionärer" men hon har varit lite motsträvig och nu förstår jag varför, hon ville ha en EGEN hund. Alla mina har nämligen alltid varit "mammiga" (lite fel ord i detta sammanhang) och tytt sig bara till mig även då jag ännu bodde hemma och fick min första hund. Men Rex blev direkt mammas hund när vi träffade honom på tågstationen. Vi äger honom tillsammans för att jag lättare ska kunna anmäla honom till utställningar. För nån utställning ska det nog bli mellan varven, får hoppas Rex tycker det ä lika kul som jag, tiden får utvisa. 

Hemlighetsmakerier

Jag vet att det är irriterande när någon säger A men inte B men just nu håller jag på med något så hemligt att inte ens maken får veta något, och skulle han veta skulle han väl gå i taket...så bäst det blir osagt ännu, inte för att han läser denna blogg men...

Men nu har jag ju luftat mig såpass mycket genom att jag fått säga att jag smider framtidsplaner =)

Men nu ska man ju leva i nuet. I dagsläget är Nova anmäld till internationella utställningen i Vasa i april. Och så har vi kaninungar!! 8 st kom, 4 har vi sparat för att kunna följa deras uppväxt och glädja någon annan.

2½ vecka gammal och helt bedårande söt. Denna är min favorit, den ser nästan ut som en fälthare till färgen.

Och Tiki har tagit på sig papparollen, av nån konstig anledning. Bara tillfället ges hoppar han in i kaninburen och kaninen Elsa verkar inte ha något emot sin nya vän.

2 kaninungar är fortfarande lediga så ta kontakt om nån är intresserad, leverans vid påsk.

Uppfödarkursen godkänd

Förra helgen, min enda lediga helg i januari, tillbringade jag i Vasa på uppfödarkurs. Tack och lov var vi två "här norrifrån" så vi kunde samåka. Kursen var intensiv men intressant. Idag kom rsultaten, full pott i testet och jag var nöjd. Fick även ett diplom så nu är det bara att ansöka om kennelnamn, och betala förståss =)

Idag var jag även till veterinären för att vaccinera Nova och på samma gång tog jag även blodprov för att se om Nova är fri från vonWillebrand och ENM som är sjukdomar som förekommer i rasen. Blodprovet skickades till Holland så får se hur länge det räcker innan resultatet kommer. Även knäna blev undersökt och hon ha PL 0/0, alltså fri från patellaluxation!! Senare ska jag undersöka hennes höfter, armbågar och ögon men veterinären rekommenderade att vänta tills hon löpt eftersom löp kan föra med sig slapphet i lederna (alltid lär man sig något nytt) Så vi tar löp och några utställningar nu på vårkanten och sen blir det röntgen, som ett siste steg för att se om hälsa räcker till för avel. 

En riktig vinter

Bidrar med lite vinterbilder. När kölden äntligen vek sig kunde man vara ute ordentligt igen. Och när dessutom solen tittade fram kunde jag inte motstå frestelsen att ta lite bilder. Som tidigare nämnt är inte kameran den bästa men den tar ju ändå bilder, skarpa bilder jämfört med telefonens kamera... Så innan jobbet plomsade jag ut i snön ut på åkern där vi brukar ta vår snabba dagspromenad. Att få Nova att stå still är inte det lättaste men grannens hundar gav ifrån sig lite ljud och så då gick det hur bra som helst

Och Tiki har blivit fet!! Han som alltid varit smal som en sticka, han som ätit mindre än en hamster och nu är han plötsligt...fet!! Men han blev kastrerad i april och med konkurrens hemma så äter han ju bra nu. Och dessutom har han haft inflammation i den opererade leden att han fått vara hemma från långpromenaderna. Så nu är det bantning som gäller, Tiki och jag får banta tillsammans =)

För visst bör det komma bort lite graviditetskilon ("babyn" är ju 1½år..) eftersom Nova och jag äntligen börjat träna agility!! Vi tar privatlektioner kan man säga, så inga JKFare tror jag svikit dem för Kokkolaföreningen. Mer om det senare, när vi verkligen kommit igång. Men så mycket kan jag säga att denna gång ska jag verkligen satsa på grundarbetet, för man lär ju sig av sina misstag, ska vi hoppas!

Helsingfors INT

Nu skäms jag igen över min lathet...

Men nytt år med nya tag.

Jo, den 4 december steg jag tillsammans med de två äldsta döttrarna + Nova på tåget i Kokkola med sikte på huvudstaden. Tågvagnen som tillät hundar var fylld till bredden med andra entusiaster. Och framme i Helsingfors spillde regnet ner. Jag var så nöjd med min burkärra som jag köpt i andra hand redan förra vintern och nu fick jag pröva den på riktigt, och där började helgens största problem. Att få buren med allt tillbehör att hållas på kärran. Det var nog mer än två handfulla gånger hela ekipaget föll omkull, jag hade inte räknat med alla spårvagnsspår och stenlagda gator när jag fantiserade om hur enkelt det skulle vara att få dra kärran efter mig. Så tack svärföräldrar för spännremmarna jag fick till julklapp, de kommer att behövas. Men både barnen och Nova uppförde sig exemplariskt. 

Själva utställningen då...ja...det var nog inte riktigt vår helg om man säger så. På lördag, Helsinkiwinner-15, dömdes kooikrarna av danskan Birte Scheel och 26 ekipage var anmälda. Nova fick MG och placerade sig som 4:de bland juniortikarna.

13 month very feminine head & expression. Correct bite. Dark eyes. Neck could be slightly longer and shoulder angulations could be better. Strong bone, correct topline & tailset. Could be better angulated behind and have shorter hocks. Moves with quite good drive behind but should be more parallel in front. Nice coat

På söndagen var det finsk winner-15 och som domare fungerade Tiina Taulos förutom juniorerna som dömdes av Markku Kipinä. Sammanlagt var 33 kooikrar anmälda. Vi fick samma betyg denna dag men placerade oss som 3:dje, eftersom denna dag var endast 3 juniortikar anmälda.

Hyvä koko ja mittasuhteet, voisi olla voimakkaammin kulmautunut etuosaltaan. Riittävästi kulmautunut takaa. Vielä ?? pää. Kiittävän ?? kuono-osa. Hyvä pigmentti ja purenta. Tummat pyöreät silmät. Hyvät korvat ja korvakorut. Turkinlaatu ok. Riittävät värimerkit. ? ? ? ? Turhan löysä edestä.

Å denna ringsekreterare borde gå skrivkurs så man nu någotsånär kunde tolka vad som stod. Och när man inte har finska som modersmål kan man häller inte gissa sig till vad det skulle stå. Visst var det en liten besvikelse över helgen men det uppvägde av alla nya människor man träffade. När man är ny i rasen är det så roligt, och nödvändigt, att skapa kontakter. Nästa stora kontaktknytarhelg bli på specialutställningen i juni, ska bli så kul!!

Lite bilder från helgen och fotograf är Suvi Tyynismaa

Bild från lördagen. Och trots att jag vet att man inte ska klä sig i samma färg som sin hund står jag här plötsligt med en vit blazer till en vit hund...

Bild från söndagen, juniortikarna. Mittersta tiken Damilers Odette vann båda dagarnas juniortitlar och tikserten. Onnea Eija!!

Så nu pausar vi med utställning och Nova får växa till sig, Och så ska Nova och jag börja på nybörjarkurs i agility, YEEE!!