En vecka efter att valparna fötts tar jag mig tid att uppdatera. Denna vecka har varit full med oro, söta valpar och en massa bekymmer.
Nova fick värkar på söndag eftermiddag och jag höll henne sällskap hela dagen, sen mot kvällen började hon krysta, vattnet gick och jag tyckte mig se en brun utbuktning och tänkte att nu är första valpen på väg men den försvann och Nova slutade krysta. Har ju läst att man inte ska vänta allt för länge efter att vattnet gått. Så tre timmar senare ringde jag veterinären och vi åkte in på besök och han konstaterade att det nog inte var en valp som jag sett eftersom ingen valp låg i förlossningskanalen. Nova fick värkstimulerande och jag fick "order" om att låta henne vara ensam så kanske hon får tillbaka sina värkar. Sagt och gjort, hon fick vara för sig själv. Vårt valprum är optimalt i det avseende eftersom det är fönster på dörren så att jag ser in utan att störa. Så två tiden på natten kom krystvärkarna och en fin liten hane såg dagens ljus, 8 min senare kom nästa hane och dryga timmen senare den tredje hanen, alla perfekt mönstrade. Sen försvann krystvärkarna och Nova verkade nöjd.
På morgonen verkade allt frid och fröjd förutom att jag misstänkte att den sista valpens moderkaka inte kommit ut eftersom en navelsträng ännu hängde ut, försökte promenera med Nova och även dra lite försiktigt men den satt fast. Ringt veterinären och fick hämta mera värkstimulerande. Trots att jag försökte ha Nova under uppsikt för att se om moderkakan kom ut så försvann navelsträngen utan att jag hann se om moderkakan kommit ut. Sen till kvällen började nova hjässa och bädda igen, dessutom fick hon feber. Blev ett nytt besök till veterinären för att se om moderkakan ända fanns kvar, men på ultraljudet hittades en död valp i magen så det blev kejsarsnitt den kvällen. En grön och illaluktande valp plockades bort, harmt att jag inte tittade könet, men helt fullgånget.
Trots snittet skötte Nova om sina valpar på bästa vis. Lite feber hade hon efter operationen men enligt veterinären helt normalt med tanke på den illaluktande valpen. Men på torsdag morgon såg Nova mera trött ut än vanligt och febern stigit till 39.9. Än en gång blev det besök till veterinären och redan i telefon sa han att troligtvis har Nova fått bukhinneinflamation och kommer att behöva stark antibiotika så han rekommenderar att jag börjar söker efter en fostermamma till valparna för nu är det viktigaste att rädda mamman. Mellan mina snyftningar och gråtattacker fick jag skrivit en efterlysning på Facebook och gensvaret var helt otroligt!! Folk delade, ringde runt till sina bekanta, erbjöd sin hjälp och föreslog andra uppfödare som hade valpar för tillfället. Jag är så otroligt tacksam för allas hjälp, folk bryr sig faktiskt om varandra ändå!! Tusen tack!!!💗💗💗💗
Och via djungeltelegrafin hittades en labradormamma som några dagar innan förr fyra valpar och hade mjölk så det räckte till tre till. Meja sköter om Novas valpar som om de vore egna, hon är helt fenomenal. Nova var ganska illa däran men efter två doser av den nya antibiotikan började krafterna återvända och såret har läkt ihop fint.
Jag hoppas ju Nova skulle hållas med mjölk så att vi kunde få hem våra valpar. Jag har nu försökt mjölka henne så gått det går några gånger om dagen. På lördag tar hon sista dosen så då får vi se hur fortsättningen blir. Nova grät efter sina valpar de första dagarna och ville bara sova i valplådan trots att hon vägrat ligga där före förlossningen.
foto: Harry Holmberg
Valparna växer och frodas och de ser mer än nöjda ut! Tusen tack ännu H för att du tar så väl hand om "våra" barn!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar